Vardag

Oj oj oj, vilken dag!

Vi började med att tända gasvärmare och annat pyssel i briefingtältet vid halv åtta, sen briefing kl 8. Efter det, ut med ballongen fort som tusan för kl 9 kom första busslasset med barn som skulle få flyga förankrat. Minst 50-60 barn fick flyga i omgångar och vi höll på i säkert två timmar. Efter det tankade vi gas och stack iväg med ballongen. Vi fick "låna" en tjej som körde åt oss och en kille från organisationen följde med i korgen.
Fantastiskt att vara på 5000m höjd och se över alptopparna, hela vägen till Tjeckiska gränsen. Väldigt tjusigt, men också väldigt kallt... På höjd var det ca 15 minusgrader... Men strålande sol hela dagen och inte moln, tänk om vintern kunde vara så här jämt!

När vi kom tillbaka och hade tankat så satte vi oss på restaurangen och tog en öl med han som flög med oss  samt åt en sen lunch, klockan hann bli halv tre innan vi fick mat i oss, pratade en massa skit en stund och när solen försvann bakom bergen var klockan runt fyra och vi begav oss mot vårt pensionat för att vila inför kvällens "Pilots night" i Kaprun.

Det blev en liten tillställning med mat och ett glas vin innan vi stupade i säng.

19 jan

Ja, vad ska vi berätta om nu då.. Vi bor hos Heidrun och Julia, hennes 12-åriga dotter i ett litet radhus i Salzburg. Vi gör inte så mycket, hjälper henne lite med att handla, senare i veckan ska vi köra lite grejer till Zell am See inför mötet som börjar på lördag, annars händer inte mycket alls. Det lite jobbigt att bo hemma hos någon så här, man vet inte om det verkligen är okej eller om hon känner att hon inte kan be oss åka. En väldigt konstig situation tycker jag, men Kjell har inga problem alls med det. Vi skiljer oss lite där… Men det gar bra! Ikväll står vi för middagen, potatisgratäng och en köttbit står på menyn.

20 jan

Idag har det regnat och snöat, ingen flygning idag heller med andra ord. Vi åkte till Ikea och hittade knäckebröd, kaviar och glögg som vi köpte med oss. Vi åt en varsin tallrik med sill, lax, räkor och annat gott från fiskbuffen, kostade 100 kr styck men det var det värt! Jäklar så gott det var! Vi lagade köttfärssås och spagetti till familjen på kvällen och hade sen lite TV-kväll i soffan. Väldigt trevligt!

21 jan

Vi åkte tillbaka till Gosau i morse för att hämta lite banners och annat och körde det till Zell am See, utförde lite ärenden till Heidrun alltså. Blev några mil i bilen, men det gick bra. Kul att vara tillbaka i Zell am See igen, vi var bara ute vid flygplatsen och inte inne i byn, men det ska bli väldigt roligt nästa vecka, vi vet inte var hon har bokat boende åt oss, men förhoppningsvis är det inne i byn någonstans, mycket trevligt! Ikväll står ungspannkaka med lingonsylt på menyn. Vi får se om det blir succé ikväll med!

Vill börja med att tacka för alla kommentarer ni skriver på våra inlägg och bilder! Det är jätteroligt att veta att ni finns där hemma och läser om våra äventyr och missöden!

13 jan

Vi checkade ut från hotellet idag och funderade på i vilken ände vi ska börja beta av problemen. Vi började med fönsterrutan på bilen. Vi var till tre städer innan vi gav upp… På sista stället skickade de oss vidare till en fjärde stad, men vi fick honom att ringa dit innan vi åkte och det visade sig att det inte fanns någon ruta där heller, så vi slapp åka dit i onödan i alla fall, men helt hopplöst verkar det vara att få tag på en ny ruta!

Vi tänkte att vi tar lite sightseeing i Turin istället och styrde ditåt. Hittade en shoppinggata som vi gick på ett tag men alla butiken stängde halv åtta så det blev inte så mycket gjort. Vi var nog på lite fel ställe i staden för vi gillade det inte alls. Inga fina byggnader, inga fina gator, många uteliggare och läskiga människor på gatorna. Jag höll stenhårt i väskan hela tiden. Vi tänkte att vi kanske kan fördriva kvällen med en bio, men den idén sprack när vi frågade om även biofilmerna är dubbade, precis som alla tv-program, och svaret blev ja, allt är dubbat…

Vi satte oss i bilen igen och rullade ut mot förorterna istället, vi tänkte sova i bilen på ett truck-stop vid motorvägen men det är ju inte så roligt redan vid nio på kvällen och äta måste vi ju göra. Hittade en pub i en förort och det visade sig vara den bästa puben vi hittat hittills i Italien. Mysig inredning, sprakande brasa, schysst stämning och trevlig personal. Vi beställde in mat och en varsin öl och efter det bestämde vi att här kan vi sitta kvar ganska länge så blir det inte en så lång natt i bilen. Jag tog en öl till efter att vi bestämt att Kjell skulle köra sista biten när det blev dags att sova. Men så kom bartendern och bjöd på en shot efter maten och efter det blev Kjell lite onykter så jag tog in en cola och tog över chaufförsuppdraget. Vi satt kvar till halv två i värmen framför brasan innan vi åkte och letade sovplats. En mycket trevlig kväll blev det!

14 jan

Vi vaknade i bilen och körde tillbaka mot Mauros kontor för mötet med Italienska Luftfartstyrelsen. Vi har tappat lite av tron på Mauro då han har varit väldigt konstig de senaste gångerna vi har träffats. Kort i tonen, ointresserad och lite underlig lixom. Idag var ingen undantag, han gick iväg och pratade i telefon, sprang ut och in ut rummet med mera. Så nu vet vi inte vad vi ska göra! Certet går i  alla fall att konvertera för ett år, så det är inga problem, men någon mer diskussion med Mauro blev det inte, för han hade inte tid. Vi sa, Du får ringa oss, och sen gick vi, ledsnade ur totalt faktiskt.

Vi ringde lite samtal och kom fram till att vi åker till Birgitte och Riccardo i Milano och hälsar på dom ikväll, då har vi sovplats och sällskap ikväll, sen får vi se vart vi vänder nosen i morgon. Mycket hängde på detta med Mauro och nu när det känns lite konstigt vet vi inte hur vi ska göra med lägenheten i Mondovi, i vilken region vi ska hålla till, ska vi åka söder ut till en annan kille i Toscana eller ska åka upp i alperna igen, vi har ingen aning just nu, allt är väldigt virrigt!

15 jan

Vi spenderade kvällen igår med Birgitte och Ricardo, snackade skit, blev bjudna på middag och fick sova i deras gästrum. Mycket välbehövligt! De skulle iväg tidigt i morse så vi packade oss iväg vid halv nio och åkte till en rastplats vid motorvägen, ovetandes om vilket riktning vi skulle ta. Tillbaka västerut och upp till Champoluc eller öster ut för att åka upp mot Österrike. Vi väntade på ett samtal från damen som håller i Zell am See mötet om en vecka. När vi anmälde oss dit tidigare i veckan öppnade sig en lucka att komma upp en vecka innan och flyga lite passagerare åt henne. Vi stod på parkeringen i 3 timmar och väntade, ringde kanske 5 ggr till henne utan svar, gav upp flera gånger, övertalade varandra att vänta lite till, men tillslut knappade vi in McDonalds på GPS:en och tog lunch. Satt och velade ett tag till men bestämde efter all denna väntan att vi inte kan räkna med henne, vi måste åka till Champoluc eftersom pengarna börjar ta slut, på allvar… Så vi rattade ut på motorvägen och hann köra i 5 minuter innan hon ringer. ”Slut på batterier i mobilen, sorry sorry, tror att det blir flygväder i helgen, kom!”, är det vi får höra. Vi vände direkt och började klättringen till Österrike på nästan 60 mil. Efter 7 timmar i bilen så passerade vi Salzburg och vi ringde damen igen. Åk till det här hotellet, det ligger i en liten bil några mil utanför Salzburg, jag hinner nog inte dit ikväll då jag har en massa ärenden, men det är nästan bara ballongmänniskor där så ni får nog en trevlig kväll, jag har bokat ett rum åt er. Hon säger, vi ses vid frukost halv åtta, sen är det briefing halv nio. Vi såg ut som frågetecken! Kommer vi till ett ballongmöte nu!? Hotellet ser ut som ett lite slott, helt fantastiskt fint, jättegod middag och sen ner i badkaret!

16 jan

Efter frukost och briefing är vi nu helt säkra på att JA, vi har kommit till ett ballongmöte. Nyheten slog ner som en bomb, om ett par timmar är det flygning, 2 timmar över bergen… Jag fick ont i magen direkt, köra ensam, bland bergen, med släp… Det låter som att vi får två passagerare så det är enbart för pengarna jag ens överväger att göra det… Urs… Men efter att ha väntat på startfältet i ett par timmar visade det sig att dimman inte tänkte lätta förrän senare, så vi blev kvar på marken den här gången. Vi fixade lite med korgen i solskenet istället och på kvällen blev det nightglow med alla 25 ballongerna.  Vi blev medbjudna på avslutningsmiddagen efter det och vi pratade en massa med Heidrun, damen som har hand om mötet. Hon har tagit sig an oss på riktigt nu, vi jobbar för henne kan man nog säga! Hon har bokat upp oss för nightglow i Salzburg i morgon kväll och kanske skickar hon oss på ett annat möte nästa vecka, beroende på vädret, annars ska vi hjälpa henne med förberedelser inför BP Gas mötet, flyga hennes passagerare om vädret tillåter, vi får bo hos henne i Salzburg och ja, jag vet inte vad jag ska skriva riktigt, det är så mycket nu, det känns som att vår tur har vänt, äntligen. Vi har erbjudit oss att stanna både nu innan mötet i Zell Am See men även en vecka efter då vi har en vecka innan mötet i Capinetti börjar, och hon tyckte det lät jättebra!

17 jan

Vädret var bättre idag, vi var på fältet vid tio-tiden och ballongen lättade från marken kvart över elva. De fick en fantastisk flygning över bergen, vid starten var det 3 personer i korgen, men vid landningen endast två. En kille hoppade, med utrustning, en dräkt som påminner som grodhud under armarna och mellan benen, ”birdman” kallas det för, helt galet. Jag rattade rund på alpvägarna, viste vilken riktning ungefär och när sms:et kom med kordinaterna där de landat, knappade jag in de på GPS:en och var endast tio minuter bort. Det var inte så farligt som jag trodde, bara en aning läskigt…

Efter flygningen kastade vi oss iväg till Salzburg för ett mediaevent inför BP Gas Balloon Trophy nästa helg i Zell Am See, men vi stod bara uppe i 20 min då det började blåsa en hel del. Middag efter det och sedan hem till Heidrun där vi är nu, i hennes hem, i hennes sovrum som hon lånar ut till oss och själv har hon tagit soffan. Det känns väldigt konstigt det här, men hon insisterar så vad kan vi göra. Hon är verkligen jättetrevlig och gullig, kallar oss ”Svenska Zigenare”, vi har tydligen blivit kända för att sova i bilen, många tycker det är lite underligt! Så som det ser ut nu har vi vilodag i morgon med sovmorgon, inget speciellt på schemat, men vi får väl se vad som händer, kanske kommer en ny överraskning.

Dimma i dalen

Ballonger flyger iväg över bergen

Utsikt över bergen

9 jan

Dags att leva i flyttkartonger igen. Vi flyttade ut ur lägenheten och fick faktiskt tillbaka lite välbehövda pengar. Vi rullade uppåt i landet med fullpackad bil och lastade ur allt på Mauros kontor. Sen åkte vi raka vägen upp till Champoluc igen men fulla tankar och glada i sinnet. Väl där insåg vi att det inte var så mycket folk kvar. Fredag eftermiddag och bara ett fåtal bilar på parkeringen. Vi fick veta av vår vän på hotell Castor att det är den lugnaste helgen i Italien eftersom alla har börjat jobba igen efter jul, nyår och trettonhelg... Jaha, tänkte vi, vi tar det lugnt idag och kör två långa helgdagar då det i alla fall kommer lite busslaster med turister upp till byn. Vi tog det bara lugnt med en öl på kvällen och somnade tidigt.

10 jan

Klockan ringde kl 9 och som vanligt är Kjell uppe före mig. Jag drar mig för att krypa ut ur värmen inne i bakluckan och ut i flera minusgrader... Men, just idag var jag ganska pigg och kom upp mycket snabbare än vanligt, vilket resulterade i att Kjell inte hunnit ta ur nycklarna ur tändningen eller öppnat förardörren ännu, så jag, pigg som jag faktiskt är, hoppar ur bakluckan, tänker att jag ska bara kissa, sen sätta på mig jacka och sånt, smäller igen luckan och hör bakom mig, "Jävla pucko" och där stod vi. Bilen igång, nycklarna i tändningen och utan jacka, i 10 minusgrader. Paniken började sprida sig lite lätt, genomsökning av alla byxor efter reservnycklarna, men vi konstaterade snabbt att de låg i handsfacket... Efter några suckar går vi och sätter oss på ett cafe med en kaffe och undrar, "vad gör vi nu då?...." Vi fick låna en stålvajer och en skruvmejsel av svenskarna på skiduthyrningen och sen började fiskandet efter låsvajern i dörren. Efter 5 timmar konstaterade vi att Kjell aldrig kan bli inbrottstjuv och att jag faktiskt är ett jävla pucko. Vi krossade en bakruta och satt sedan och tjurade resten av kvällen. Ballongen fick vi aldrig upp eftersom det hann bli mörkt, vi var trötta och kalla efter en hel dag ute utan varma kläder och vi träffade ingen som kunde muntra upp oss så vi gick och la oss vid åtta. Sjukt kallt blev det under natten med en ruta för lite i bilen och mycket muttrande från min högra sida, vet inte om det var pga kylan eller om det var något annat...

11 jan

Nya tag, ut med ballongen redan vid 11 för att ta igen gårdagens misslyckande. Det kom inte så många människor som vi önskade men efter 5,5 timme hade vi tagit igen en del av den missade inkomsten i alla fall, så vi packade ihop och rullade ner till Bene Vagienna och hotellet vi stannat på tidigare. Efter middag och väldigt långa duschar var det skönt med en varm säng.

12 jan

Vi åkte till Mauro och hoppades på ett givande möte i morse, men möttes mest av grymtanden... Vi trodde han skulle ha en plan klar för oss, men det visade sig att han mer ville veta vad vi ville och inte tvärt om. Efter lite diskuterande fram och tillbaka kom vi alla fall fram till att vi ska ha möte "Italienska luftfartsstyelsen" på onsdag och börja med att fixa konverteringen av licensen så den blir italiensk. Sen ville han prata om fortsättningen, men inte innan alla papper var klara. Så, där ar vi nu, inte längre fram i planeringen än innan, tyvärr. Vi åkte runt och letade ny glasruta under eftermiddagen men där hade vi ingen vidare framgång heller, det skulle ta flera dagar att beställa hem. Så nu sitter vi här och deppar lite igen, men är det någonting vi lärt oss under våra första veckor på detta äventyr är att, det vänder igen, i morgon blir säkert en mycket bättre dag!

9 jan

Dags att leva i flyttkartonger igen. Vi flyttade ut ur lägenheten och fick faktiskt tillbaka lite välbehövda pengar. Vi rullade uppåt i landet med fullpackad bil och lastade ur allt på Mauros kontor. Sen åkte vi raka vägen upp till Champoluc igen men fulla tankar och glada i sinnet. Väl där insåg vi att det inte var så mycket folk kvar. Fredag eftermiddag och bara ett fåtal bilar på parkeringen. Vi fick veta av vår vän på hotell Castor att det är den lugnaste helgen i Italien eftersom alla har börjat jobba igen efter jul, nyår och trettonhelg... Jaha, tänkte vi, vi tar det lugnt idag och kör två långa helgdagar då det i alla fall kommer lite busslaster med turister upp till byn. Vi tog det bara lugnt med en öl på kvällen och somnade tidigt.

10 jan

Klockan ringde kl 9 och som vanligt är Kjell uppe före mig. Jag drar mig för att krypa ut ur värmen inne i bakluckan och ut i flera minusgrader... Men, just idag var jag ganska pigg och kom upp mycket snabbare än vanligt, vilket resulterade i att Kjell inte hunnit ta ur nycklarna ur tändningen eller öppnat förardörren ännu, så jag, pigg som jag faktiskt är, hoppar ur bakluckan, tänker att jag ska bara kissa, sen sätta på mig jacka och sånt, smäller igen luckan och hör bakom mig, "Jävla pucko" och där stod vi. Bilen igång, nycklarna i tändningen och utan jacka, i 10 minusgrader. Paniken började sprida sig lite lätt, genomsökning av alla byxor efter reservnycklarna, men vi konstaterade snabbt att de låg i handsfacket... Efter några suckar går vi och sätter oss på ett cafe med en kaffe och undrar, "vad gör vi nu då?...." Vi fick låna en stålvajer och en skruvmejsel av svenskarna på skiduthyrningen och sen började fiskandet efter låsvajern i dörren. Efter 5 timmar konstaterade vi att Kjell aldrig kan bli inbrottstjuv och att jag faktiskt är ett jävla pucko. Vi krossade en bakruta och satt sedan och tjurade resten av kvällen. Ballongen fick vi aldrig upp eftersom det hann bli mörkt, vi var trötta och kalla efter en hel dag ute utan varma kläder och vi träffade ingen som kunde muntra upp oss så vi gick och la oss vid åtta. Sjukt kallt blev det under natten med en ruta för lite i bilen och mycket muttrande från min högra sida, vet inte om det var pga kylan eller om det var något annat...

11 jan

Nya tag, ut med ballongen redan vid 11 för att ta igen gårdagens misslyckande. Det kom inte så många människor som vi önskade men efter 5,5 timme hade vi tagit igen en del av den missade inkomsten i alla fall, så vi packade ihop och rullade ner till Bene Vagienna och hotellet vi stannat på tidigare. Efter middag och väldigt långa duschar var det skönt med en varm säng.

12 jan

Vi åkte till Mauro och hoppades på ett givande möte i morse, men möttes mest av grymtanden... Vi trodde han skulle ha en plan klar för oss, men det visade sig att han mer ville veta vad vi ville och inte tvärt om. Efter lite diskuterande fram och tillbaka kom vi alla fall fram till att vi ska ha möte "Italienska luftfartsstyelsen" på onsdag och börja med att fixa konverteringen av licensen så den blir italiensk. Sen ville han prata om fortsättningen, men inte innan alla papper var klara. Så, där ar vi nu, inte längre fram i planeringen än innan, tyvärr. Vi åkte runt och letade ny glasruta under eftermiddagen men där hade vi ingen vidare framgång heller, det skulle ta flera dagar att beställa hem. Så nu sitter vi här och deppar lite igen, men är det någonting vi lärt oss under våra första veckor på detta äventyr är att, det vänder igen, i morgon blir säkert en mycket bättre dag!

6 jan

Vi åkte på briefing i morse men vädret var tyvärr för dåligt för flygning idag. Snön skulle falla hela dagen sa prognosen. Vi tog en biltur i staden och började leta efter lägenhet. Vi har kommit fram till att den här staden passar oss mycket bättre geografiskt än Gazelli där vi bor nu, dels för att det bara är ett par mil till Mauro, om det nu blir ett kontrakt med honom, det är närmre till Alperna, där vi har turister som vill flyga förankrat samt att det är ett litet ballongmecka här. World Air Games kommer att gå av stapeln här i Mondovi i juni och det är en helt perfekt stad att flyga i med fina vyer och många fält. Vädret kanske inte är det roligaste, med all snö, men det är ju i alla fall bättre med riktig vinter än slask och regn, även om värmen lockar mest givetvis, men det hinner vi ju med längre fram. Hur som helst är det helgdag här också idag så alla kontor var stängt, men vi vet vart vi ska i morgon för att se om det finns något att hyra.

Vi tog en siesta på eftermiddagen och fixade lite med Internet och packning, i morgon checkar vi ut och åker till Mauro för att se om han har kommit något längre med kontraktet. Efter det åker vi ner till Gazzelli och checkar ut därifrån. Förhoppningsvis får vi tillbaka lite av hyran vi betalat i förskott, men man ska kanske inte hoppas på för mycket, jag vet inte... Sen tror vi att det bär av upp till Champoluc igen och hoppas på att det varit "stugbyte" och att det finns nya rika Italienare på plats som vill spendera några euro på ballongflygning.

7 jan

Vi packade ihop oss och åkte ner till fastighetsmäklaren i Mondovi direkt på morgonen. Där fanns två mycket trevliga herrar som sa med bekymrad min, att hyra lägenhet i Mondovi är ganska dyrt.. Ni får nog räkna med 350-400 euro.. Vi såg på varandra och jublade inombords! Det är ju kanon! De har dock ett ganska dumt system när det gäller el och gas, man måste registrera sig hos kommunen och en massa sånt, men de skulle se om de kunde hitta någon där allt redan ingick och ska höra av sig till oss inom ett par dagar. Det är grymt bra om det kan funka så smidigt! Så vi började rulla nedåt mot lägenheten i Gazzelli och fattade mod att gå in till vårt värdpar och be om pengar tillbalka för tiden som är kvar på månaden samt pengar för elen då vi inte varit där. Men det gick ganska bra, hon förstod vår situation att det är långt att åka i mellan och så, men bad att få återkomma i morgon när hon pratat med sin man.

Mötet med Mauro blev inte av, igen, då det drog in ett nytt snöoväder idag som resulterade i att han var försenad till ett annat möte för vägarna var avstängda osv. Men kanske nästa måndag, när vi kommer ner från Champoluc igen, kanske kanske... Det börjar dra ut på tiden nu!

Ballongmote i Mondovi, en stad vi funderar starkt pa att flytta till. Fantastiskt vackert!

Som ett vykort!


Fargglada ballonger


Inflygning mot malet


Fina ballongen, rakt over malet!


Givetvis nummer 1 pa korgen =)


Mondovi

3 jan

Mötet i Mondovi började med incheckning idag. Vi blev tilldelade hotell och en massa information om tävlingar, middagar och annat. Vi kollade in hotellet, käkade en pasta, blev idiotförklarade för att vi bara ville ha EN tallrik pasta var och ingen varmrätt, efterrätt, frukt eller kaffe... Dumma turister... Vi tankade gas inför morgondagens flygning och efter det var det briefing och tillslut middag på en jättefin restaurang. Förrätt på lax, pumpafylld "bakelse, ravioli, risotto, kött med potatis och morötter och sedan lite kaka på det. Vi pustade och frustade som två drakar när vi väl åkte därifrån! Maten är verkligen helt fantastisk här nere.

4 jan

Upp tidigt och iväg till briefing klockan 8. Ut med ballongen i en stor park. Totalt är 40 ballonger här och det blev tävling direkt. Efter en snygg inflygning kunde Kjell släppa sin marker bara två meter över krysset, 40 cm från mitten och tog hem en andra plats på det. Vinnaren låg bara 25 cm närmre. Landade inte långt efter det jag tog emot på marken efter att ha rattat bil och släp (pust) genom byn. Efter att ha packat ihop och tankat gas blev det lunch, endast två rätter och efterrätt eller frukt och en cappucino så klart. Tillbaka till ny briefing, ny flygning och ny tävling. Gick inte riktigt lika bra den här gången tyvärr, inga poäng insamlade alls... Vinden vände och vred och inte många alls kom fram till målet för att kunna kasta sin marker. Nu är vi tillbaka på hotellet och inväntar kvällens middag och vi får väl se om den toppar gårdagen.

I skrivandets stund har jag inte internet så jag kan inte söka en översättning men Kjell lyckades komma med i tidningen La Stampa idag och där finns en liten bild samt denna text:

SVEZIA KJELL ABRAHAMSSON

E'il più giovane pilota commerciale svedese. Transporta 16 passeggeri a volo. E´specialista in modellini di mongolfiere radiocomandate

Kul grej vi fick höra ryktesvägen så givetvis var vi tvungna att springa och köpa den!

5 jan

Gårdagens middag var lite mildare, endast tre rätter och efterrätt, men fortfarande fantastiskt gott! Vi kom upp i morse med, utvilade och pigga... Kanske inte riktigt, men upp kom vi i alla fall. Briefing igen och iväg till startfältet, den stora parken i stan. Tävling så klart och det gick lite bättre än igår för Kjell, 33 cm från korset, men två stycken var bättre än det så det blev en tredje plats. När han precis börjat stiga efter att ha släppt markern kom en fallskärmshoppare farandes, han hoppade från någon av de andra ballongerna och siktade rakt mot ballongen. Alla blev väldigt chockade när han landade mitt på korset, ställde sig upp, tog fram en marker och placerade den på mitten, sedan gick han fint iväg och hoppade in i en bil. Säkert flyttade sig flera markers, men det är ju inte mycket att göra något åt, men som sagt, mycket chockerande när han kom farandes, i ganska hög fart och bara satte ner rumpan!
Efter lunch blev det flygning nummer två för dagen. Vi hade pratat ihop oss med en schweizisk familj som var 6 personer och de kunde avvara en av grabbarna som ställde upp och körde bilen till oss så jag fick flyga en gång. Givetvis var det tävling igen så vi startade, var uppe pa nastan 6000 fot, fantastiskt vackert, vilken stad att se från ovan, med bergen runt, gamla stan på en höjd, byn nedanför, så tjusigt. Men målet, det lixom ville sig inte.. Vinden vände och vred på olika höjder och vi missade det tyvärr. När vi väl landade efter 1 tim 45 min frös vi som hundar. Följebilen kom efter så fint så, men tyvärr så hade ett franskt gäng landat precis där vi gick ner och vägen dit gick inte att mötas på. De hade nästan packat klart när vi kom ner så de bad oss ringa chauffören och be honom vänta.
Vi tittade på varandra, " vi har inte hans nummer tyvärr!" Så han kom ju rullandes, Kjelle sprang och stoppade honom, försökte backa ut, halt, snökedjor på, problemet löst och de kom förbi. När vi sedan, 50 min senare är klara står fransmännen bara några hundra meter bort och tre män sitter på huk vid ena framhjulet. Vår chaufför kan lite franska och frågar vad problemet är. Jo, de behöver låna en tång för att klippa av lite metall, får vi fram. Okej, de fick en tång, tre minuter senare och med lite sats upp för backen så var de iväg. Vi väntade nyfiket på att få höra vad problemet varit och vår chaufför berättar att de hade tillverkat egna "snökedjor" genom att sätta en stålvajer runt sommardäcken! Denna vajer hade sedan halkat in i hjulet och satt stopp på bilen! Seriösa människor! De trodde att en stålvajer skulle få dem upp för backen där vi har snökedjor för att komma upp. Jag hade god lust att fråga dom på middagen ikväll hur de tänkte, om detta är vanligt förekommande i Frankrike eller om det var deras eget påhitt. Fantastiskt..

Massa kramar pa er!

29 dec-1 jan

Det blev tyvärr inget möte med Mauro, han hade inte hunnit klart med kontraktet vilket var lite tråkigt, men vi hade ändå tänkt åka tillbaka upp till Champoluc under nyår så vi stannade bara till hos honom en snabbis och fick låna med oss lite mer gas eftersom vi inte hade fulla tuber. Så fullpackade begav vi oss upp i Alperna igen, och jäklar vilken skillnad det var i den lilla byn. Det var bilar och människor precis överallt! Allt ifrån skidåkande italienare, damer i långa minkpälsar och massor med ungdomar. Inget av detta såg vi förra gången vi var där. Första kvällen kom vi fram ganska sent på kvällen så vi åt en pizza och tog en öl sedan gick vi och sov ganska omgående.

Tisdagen började med lite lätt snöfall men vi satte igång och förberedde oss och snart gick det att ta upp ballongen. Vinden vände och vred några gånger men vi fick fast alla förankringar och snart hade vi våra första fyra passagerare. Allt rullade på under eftermiddagen och totalt stod vi uppe i 2,5 tim. Mycket trevligt! Som sista flygande passagerare flög ägaren till hotellet Castor, där vi har varit och ätit flera gånger och dessutom suttit i baren nästan varje kväll vi varit i byn, så han bjöd på middag på kvällen som tack för flygningen. Helt perfekt, så vi packade ihop allt, bytte de dyngsura strumporna mot ett par torra, (vi trampade runt i 50 cm snö hela dagen så det var lite blött..) och kom till hotellet vid åttatiden. Han bjöd på vin och trerättersmiddag och vi avslutade sedan kvällen i baren där det ramlade in en massa svenska reseledare och säsongsarbetare efter ett tag så vi hade fullt upp hela kvällen att prata med alla och förklara att jo, det var vi som stod uppe med ballongen idag!

Vaknade upp till nyårsaftonen och snön vräkte ner... Hela dagen... Det såg ut att bli en lucka strax efter lunch så vi släpade ut all utrustning men vi kom inte längre än så tyvärr... Snö, snö, snö.. Kändes väldigt trist att behöva släpa in alla grejer igen. Till saken hör att vi släpade och drog allt ca 200m då vi inte kunde komma fram med bilen till platsen vi flög på. Tungt jobb i all snö! Men vi packade alltså ihop igen, hade lite mys i bilen medan vi värmde upp tårna och förfestade på några öl innan vi gick ut för att leta efter vår nyårsmiddag. Det var fullt på de flesta restaurangerna tyvärr, men vi hittade tillslut ett litet hak och fick carpaccio och lasagne. Carpaccio, hur det nu stavas, har blivit en favorit hos oss. För er som inte vet vad det är, så är det kallskuren, tunt skivad oxfile men massor av olja, balsamico, ruccola och parmesanost på. Gärna lite rostade pinjenötter också. Ett hett tips, prova det! Efter det så blev det jättefest på Castor och stort fyrverkeri på torget. Helt galna italienare som sköt raketer hej vilt, rakt in i publiken, kastade smällare framför fötterna på folk och sprutade skumpa på allt och alla! Helt galet var det. Men ett par av våra passagerare från gårdagen kom fram och hälsade och bjöd på skumpa så vi bara myste och hade det väldigt bra! Sedan fortsatte festen ett tag på tag på hotellet med alla svenskar, sen skulle vi vidare till något dansställe, men vi kom inte in så det slutade med baren Golosone där vi pimplade öl till kl 4 på morgonen. Många trevliga människor och roliga möten fick vi uppleva! Somnade väldigt fort den natten och vaknade den 1 jan 2009 med strålande sol och värme! Vi tog en kaffe på ett café för att vakna och sen var det gasen i botten. Ingen tid till att må dåligt, bara att ösa på. Ut med grejerna och smack så hade vi folk som ville flyga. Blev 2,5 timme till och tillslut var vi tvungna att tacka nej till en familj för gasen tog slut! Visserligen hade mörkret böjar komma och det var dags att sluta men väldigt trist att behöva säga nej till någon. Så när allt var ihop packat åt vi en snabb middag och började rulla söderut igen. Ankom till lägenheten kl 01.30 i natt, natten till fredag och somnade väldigt fort.

I dag står tvättning och ompackning på schemat för i morgon, lördag, är det incheckning till ballongmötet i Mondovi och flygningar i tre dagar. Det känns i musklerna att säsongen i Sverige slutade för ganska länge sedan och att man inte tränat något sedan dess, men vi kämpar på. Det blir tungt ibland med grejer som väger 450kg på två personer men det har faktiskt gått över förväntan.

Vi  skriver igen så snart vi får möjlighet! Hoppas ni alla har det bra därhemma och att starten på ny året varit bra!